torsdag 23 juni 2011

ÅJ, VA JA HAR SAKNAT MIN VÄN, ERIKA GABRIELSSON

Hon är "kvinnan i mitt liv" så genuin och äkta. Sånna kompisar hittar man int många gånger under sin livstid. Hon är alltid glad och vill alla väl, spelar ingen roll om hon "glömmer bort" sig själv, EN RIKTIG KLIPPA. Tänk om hon bara såg sitt eget värde:/

Under rasten idag så drog jag förbi familjen Gabrielsson på en blixt visit, och jag blev så gladare i själen efter de. Där finns alltid en kopp kaffe och mat om så önskas. Tomas är även han en riktig pärla, för att int tala iom deras "busungar" som är lika glada å goa som mor och far. I deras sällskap kan man vända allt negativt till positivt, om de så bara är för stunden. He finns alltid behov att fylla på me sån energi nån gång om sänder.

Däremot så får man va enormt ödmjuk "för att säga NEJ" är int deras starka sida. Vissa personer gör livet så mycke trevligare bara genom att finnas till. Visst är de rätt märkligt??? Inga energi tjuvar där inte. Känns som vi är på exakt samma "fas i livet" med de mesta. Tro de bara är vi som vet vad jag verkligen menar, and I love it. Jag skit fullständigt vad hon anser om mig, ha int träffise på ett tag, älskar henne villkorslöst ialla fall. En otroligt befriande känsla. Finns nå int i nå sällskap jag kan va så mycke "mig själv för en stund"

Märkligt vissa behöv man int umgås me dagligen för ett man ska känna sig trygg å avslappnad i relationen, utan när man träffs så är he aldrig "konstlat" nagirst. Skratten infinner sig automatiskt, behövs int rabblas allt som hänt sen sist utan på något märkligt sätt så tar man vid där man sist sluta, vars he nu då riktigt var??? Allt behöv int förklaras och en tystnad är int deminsta pinsam eller onormal, vilket är vänskap för mig, Fru Tallmo

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar