He bidde underskökning efter underskökning, röntgen efter röntgen och den ena special läkare efter den andra, inget lämnades åt slumpen. Eftersom fallet var så högt som ca 4 meter så uteslöts ingenting, mest orolig var man för inre skador. Men he bidde åxå många timmars väntan mellan varven och oron pendlade, eftersom hom inte kunde gå, efter flera timmar.
Mike,som har ett sjätte sinne, sa lite skämtsamt/oroligt efter ca 3 timmar "undra just om he kom nån fler under dagen från tävlingen som bleve skadad" Evelina som låg i korridoren sa "tänk om Simon skull komma, då skull ja dö" Micke smålog "då få ni ta gruppfoto" OCH VAD HÄNDER??? JO, SIMON KOMMER IN ME KRULL KNOPPEN PÅ EN BÅR!!!
Ingen kan riktigt låta bli å små le. För Evves del så slapp en del av chocken hon hon lämnade "sitt allvar" för en stund. Hon fick skrattsjuka, skratta så hon grina (int för att Simon kvadda utan för omständigheterna och vad som sagts mindre än 5 minuter tidigare) Hon kund int sluta, hyfsat pinsammt. Lillasyster tyckt he var skit taskigt mot Simon OCH FRAMFÖRALLT JÄVLIGT PINSAMT:)
He finns så mycke man vill kommentera och sätta i sitt sammanhang, men ibland så räcker orden inte till. He är fortfarande många frågetecken å "inte bara så att he blev kryckor" Men allt behövs int sägas/skrivas. Bilderna får därför tala sitt eget språk, tolkningen är därför fri.
He skull däremot int för närvarande fall me in att detaljera nå mer, för nån. VI HÅLLER NÄMLIGEN SJÄLV TUMMARNA FÖR VISSA SAKERS "VARA ELLER ICKE VARA" Men jag kan garantera att jag återkommer, så småningom. För närvarande så är jag bara glad å nöjd över att hon är hemma å är i ett helt stycke, Mamma Maria
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar