 |
| Ibland säger bilder mer än ord |
onsdag 16 maj 2012
FREDAG, BEGRAVNING & SÖNDAG, EVVE 16 ÅR
Fredag tog vi ett sista förväl av Stig & på Lördag var de dax att fira Evelina som fyllde 16 år, livet går vidare, och tur är väl de:) Men de som är rätt häftig är att de är exakt 2 år sen Patrik Nilsson kom cyklandes till oss i Tallmo och ha aldrig fare härifrån sen dess. Nu ha han fare å jobba me Micke & Frille åt Svevia, fräser asfalt nånstans i vårt avlånga land. Så Evelina tyckt he var mindre kul att han for på jobb just denna dag, men samtidigt är hon ju glad för hans skull.
Sen så är he ofattbart att Evelina är lika gammal som jag var när jag & Micke blev tillsammans, tom äldre. Ops, va tiden skenar och vi me den. Men va vi ska va nöjda med vad vi har, för vi vet aldrig när d tar slut och hur länge vi har varandra. Min älskade mamma kom och var här hela helgen, riktigt lyxigt, har världens bästa mamma.
Å samma epa kör hon, som far sin, som jag blev uppraggad i 1989, övre bilden Evve som kör och Elsa-Lisa som åker / Fru Tallmo
Sen så är he ofattbart att Evelina är lika gammal som jag var när jag & Micke blev tillsammans, tom äldre. Ops, va tiden skenar och vi me den. Men va vi ska va nöjda med vad vi har, för vi vet aldrig när d tar slut och hur länge vi har varandra. Min älskade mamma kom och var här hela helgen, riktigt lyxigt, har världens bästa mamma.
Å samma epa kör hon, som far sin, som jag blev uppraggad i 1989, övre bilden Evve som kör och Elsa-Lisa som åker / Fru Tallmo
ETT SISTA FÖRVÄL AV STIG HOLMGREN, 11 MAJ 2012
Hade inte tänkt på minnesstunden, hade ju redan vare på en kändes de som. Men som vanligt så hamnar man där ändå, vilket jag VERKLIGEN INTE ÅNGRAR. Jag och mamma satt med Anders Lindqvist & Ingemar Strandberg, som jobbar åt Stig &Annika och som vare me hela vägen tills han var återfunnen och lastbilen uppe. Kan bara säga att dom ha int haft he lätt å jobba å veta att Stig ligg nånstans under isen, samtidigt som isen spricker lite här och var. Men de var många svar man fick på "konstiga" saker man tänkt på. Deras teorier, erfarenheter, relation till Stig gjorde allt så mycke lättare.
Just innan vi skull gå kom Annika å satte sig en stund, hon är så stark. Men ja vet att hon ha he jätte jobbigt. Först nu ha he börja sjunka in att "Stig faktiskt är borta" Så för henne var de viktigt att få ett avslut. Å som hon har kämpa för att hitta han & hon lyckades, UTAN MYNDIGHETERNAS HJÄLP. De sista vi gjord innan vi skiljdes åt var att tumma på mycke kaffe, diet och motion tillsammans, framöver. Hon är en av mina absolut bästa vänner, ålder har ingen betydelse:) Här är mina sissta rader till min vän.
Stig Holmgren, du har lämnat ett stort tom rum efter dig som ingen kan fylla. Du vet hur mycke du betydde för mig, som min pappa. Den 11 Februari hade vi minnesstund för dig och den 11 Maj så tar vi ett sista förväl. Tiden går fort, drygt ett halvår sen vi fick de tragiska beskedet/ Maria
torsdag 10 maj 2012
DEN 11 FEBRUARI HÖLLS EN MINNESSTUND & 11 MAJ TAR VI ETT SISTA FÖRVÄL
Hur kan man förtränga en hel begravning???? Är de, isåfall, höjden på förnekelse???? Va vet jag, förutom att he kom å bli en enormt jobbig dag, för sååå många i morgon. Tankarna går naturligtvis i första hand till Annika med familj. Tänk va tin gå fort, snart är 6 månader sen Stig "for genom isen" och så många vekor/månader av ovisshet. Men man fatta fortfarande int de faktum att "han aldrig kommer tillbaka" Varför gör jag så här???? Typ, om ja INTE tänk på de tråkiga å sanna så ha he aldrig hänt. Jag är int så kaxig som he verk alla gånger. Livet går vidare blir men blir dock aldrig som de en gång varit, när någon som betyder mycket "lämnar" Men de är ju helt olika situationer, 11 Februari hade vi en fin bild att vila ögonen på medans vi nu, 11 Maj har en kista!!! Men i morgon är även huvud personen med & visst finns de fortfarande frågor, men den totala ovissheten är int lika påtaglig. De blir ytterligare en av alla faser man går igenom när man sörjer, ack så viktig. Tyvärr så är int Micke hemma, men de blir jag och mor min som "slår följe" Jag känner mig enormt hedrad över att va en av dom som får ta ett sista förväl av Stig Homgren. Nu blev he hjärnsläpp, dax att börj me mitt, egenhändigt gjorda, telegram å låta känslorna flöda..
Den övre bilden gjorde jag av ett kort som Annika tyckt att jag skull ha. He var int allt för läng sen, Stig & Annika bjöd oss på kräftor med diverse tillbehör. Första gången som vi testad de, vilket Stig var rätt road över:) Annnika hade fixat med tända ljus och Stig gjort eget vitlöksbröd, riktigt myyys. Bilden passa så bra in i var vi befinn oss just nu så här på våren. Han låg fortfarande under isen när jag gjorde bilden . Nåja, nu ladda för morgon dagen.
Du kommer alltid att vara en del av mitt hjärta, vännen min / Jonassons äldst dotra
Den övre bilden gjorde jag av ett kort som Annika tyckt att jag skull ha. He var int allt för läng sen, Stig & Annika bjöd oss på kräftor med diverse tillbehör. Första gången som vi testad de, vilket Stig var rätt road över:) Annnika hade fixat med tända ljus och Stig gjort eget vitlöksbröd, riktigt myyys. Bilden passa så bra in i var vi befinn oss just nu så här på våren. Han låg fortfarande under isen när jag gjorde bilden . Nåja, nu ladda för morgon dagen.
Du kommer alltid att vara en del av mitt hjärta, vännen min / Jonassons äldst dotra
onsdag 9 maj 2012
HATAR JANTELAGEN, AVUNDSJUKA & MISSUNNSAMMA MÄNNISKOR
JANTELAGEN
- Du skall inte tro att du är något.
- Du skall inte tro att du är lika god som vi.
- Du skall inte tro att du är klokare än vi.
- Du skall inte inbilla dig att du är bättre än vi.
- Du skall inte tro att du vet mer än vi.
- Du skall inte tro att du är förmer än vi.
- Du skall inte tro att du duger till något.
- Du skall inte skratta åt oss.
- Du skall inte tro att någon bryr sig om dig.
- Du skall inte tro att du kan lära oss något.
Jantelagen drabbade mig häromdagen med full kraft, tro för f*n inte att du är nåt. Tråkigt sånt.
När man slår upp synonymen på ordet avundsjuka så står det missunnsamhet och tvärt om, så de används som synonymer till varandra. Det vill säga man ger dem samma betydelse.
Enligt Wikipedia så är avundsjuka eller missunnsamhet en varaktig känsla där den enskilde har negativa tankar, känslor av otrygghet, rädsla, och ångest över en förväntad förlust av något den värderar, särskilt i förhållande till ett mänskligt samband. Avundsjuka består ofta av en kombination av frambringade känslor som ilska, sorg och avsky.
För mig har de två helt olika betydelser nämligen:
Missunnsamhet är när jag missunnar en annan människa något, till exempel en sak, något någon fått eller köpt, en händelse, en upplevelse eller att någon når framgång. Jag missunnar någon att lyckas eller få en fördel, jag vill att de ska vara förutan den upplevelsen.
Avundsjuka är när jag ogillar att någon lyckas med att nå framgång eller får en fördel, men jag skulle gärna också vilja få samma framgång. Till exempel när någon reser på semester, så unnar jag dem semesterresan men skulle också själv vilja resa eller om någon vinner pengar så unnar jag dem pengarna men skulle gärna själv också vilja vinna.
Det innebär att när någon berättar om sina framgångar och jag blir avundsjuk behöver det inte vara negativt tvärtom kan det vara positivt då jag kanske sporras att försöka nå liknande framgång. Men jag missunnar definitivt inte personen framgången utan funderar mer på hur jag också ska kunna nå dit.
Avundsjuka är en av dödssynderna och det kan den vara om man på ett negativt sätt är avundsjuk. Men det finns en bredare tolkning av ordet och då är inte avundsjukan något negativ utan en sporre istället. Missunnsamhet däremot är elakt och småaktigt.
Om nu missunnsamhet och avundsjuka är synonymt och betydelsen är att man missunnar människor deras framgångar vad finns det då för ord för att man unnar människor deras framgångar? Vilket ord ska jag använda om jag vill ha samma framgångar för egen del utan att de andra ska bli av med sin? Själv känner jag ofta på detta sätt, jag blir glad när någon lyckas men kan också vilja ha samma lycka för egen del. För mig är inte det dåligt och småaktigt utan en sund och sporrande känsla. Jag tycker det är roligt när det går bra för andra människor och när de lyckas och det kan bli en sporre för mig att prova själv. För kan andra lyckas så måste jag ha samma möjlighet att nå lycka som dem.
Däremot så är missunnsamheten ett drag hos människor som jag helst inte vill se. I vilket fall är det svårt att umgås med folk som har det draget/ Fru Tallmo
tisdag 8 maj 2012
ÅRETS FÖRSTA "RIKTIGA" PROMENAD I TALLMO
Våren är sååå underbar, men int ska vi ha såhär mycke snö 7 Maj???? Men ljuvligt är de, många vårkänslor i omlopp. Lyssnar sönder låten "kom i håg mig då" m Lars Winnerbäck sånna här dar, pappa älskade nämligen åxå våren. Men nu ska tant vara positiv, mår så bra. Känner att INGEN kan reta mig, väljer att se de mesta från den positiva sidan (på de personliga planet) Vilket säkert kan va förvirrande för dom som är van att jag "hugger" Men visst är temperamentet kvar, so dont try=)
Bilden åvanför är efter våran "privata väg" in till Tallmo. Den var betydligt trevligare än vägen in, som jag slaskade mig fram på, nedre bilden. Men he är alltid lika skönt att närma sig målet när man vare duktig. Men he märktes att jag är otränad, var sååå trötter. La mig i soffan å somna, sov i 3 timmar, helt knäckt men på ett skönt sätt.
My side of the story/ Fru Tallmo
söndag 6 maj 2012
ÄLSKADE MAMMA, VÄRLDENS BÄSTA
Mamma
Mamma vad vore väl jag utan dig
Absolut inte alls samma tjej
...
Du lärt mig så mycket, ty du är så klok
så sprängfylld av visdom, ja en personifierad kunskapsbok
När jag var liten så höll du min hand
Du torka mina tårar å tömde skorna på sand
Mat du lagade så det stod härliga till
ytterst sällan du på din stol satt still
Du servade oss alla, såg till att vi hade det bra
la dig själv åt sidan, till förmån för oss – vareviga dag
Du strök våra kläder
Du strök våra kinder
Du strök dagar i almenackan
Men så fan heller att du ska få stryka med än på ett bra tag…
Jag behöver dig mamma – Du sååå viktig är
jag håller dig så kär
Du gav mig livet, du lärt mig nästan allt du kan
Du lärde mig älska att försöka att som människa vara sann
Din röst är så tröstande å kramarna så varma
Hela du omges av en helt underbar karma
Vill att du ska få vara båd frisk och kry
ja glad i ditt sinne utan massa huvudbry
Älskade mamma du betyder långt mer än du kan förstå ♥ Maria
Mamma vad vore väl jag utan dig
Absolut inte alls samma tjej
...
Du lärt mig så mycket, ty du är så klok
så sprängfylld av visdom, ja en personifierad kunskapsbok
När jag var liten så höll du min hand
Du torka mina tårar å tömde skorna på sand
Mat du lagade så det stod härliga till
ytterst sällan du på din stol satt still
Du servade oss alla, såg till att vi hade det bra
la dig själv åt sidan, till förmån för oss – vareviga dag
Du strök våra kläder
Du strök våra kinder
Du strök dagar i almenackan
Men så fan heller att du ska få stryka med än på ett bra tag…
Jag behöver dig mamma – Du sååå viktig är
jag håller dig så kär
Du gav mig livet, du lärt mig nästan allt du kan
Du lärde mig älska att försöka att som människa vara sann
Din röst är så tröstande å kramarna så varma
Hela du omges av en helt underbar karma
Vill att du ska få vara båd frisk och kry
ja glad i ditt sinne utan massa huvudbry
Älskade mamma du betyder långt mer än du kan förstå ♥ Maria
onsdag 2 maj 2012
VARFÖR ÄR DE NORMALT ATT SYSKON BRÅKAR & VAD SKA FÖRÄLDRARNA GÖRA???
Därför behöver syskonen bråka
Uppdaterad 4 september 2009. 3 september 2009
Familjen är samlad, kanske är det semestertider. Men istället för lugn och ro blir det tjafs och det tar inte lång stund innan skällsorden börjar hagla. Som förälder gäller det att välja strategi när syskonbråken tar fart.
I takt med att barnen blir äldre tänker man att de borde veta bättre än att bråka. Inget kan vara mer fel. Däremot förändras sättet de bråkar på. Istället för knuffar slåss de nu med ord. Vad som helst kan utlösa en fajt.
Säg att ni packat bilen för att åka iväg på en välbehövlig familjesemester, och så börjar ungarna tjafsa om något obegripligt redan innan ni kommit ur ur garaget. Frågar man varför de bråkar uppstår tillfällig vapenvila, två ögonpar blänger på dig, och sedan säger barnen, förvånade över frågan, att ”syskon gör så” innan de fortsätter fajten.
– Bråken ändrar karaktär när barnen blir äldre, förklarar barnpsykolog Gunilla Wilhelmson som bland annat är verksam vid Familjehuset i Kungsbacka.
– Bråken blir mindre fysiska och innehåller mer ordväxling, eftersom barnen har fler ord. Samtidigt som bråken blir mer verbala kan de ibland bli mer elaka och sårande. Sitt syskon kan man ju läsa av bättre än någon annan människa. Man vet var man ska sätta in stöten.
GÅ UNDAN
Som förälder blir det nästan olidligt att lyssna på hur barnen attackerar varandra verbalt. Man tycker ju om dem båda två och vill att de ska vara kompisar som tar hand om varandra istället för att ge sig på varandras svagheter. Hur kan man tänka?
– Antingen kan man ingripa och försöka reda ut: ”Hur uppstod bråket?”, och inte bara reagera på det senast sagda eller gjorda. Vuxna har en tendens att lägga sig i först när bråket pågått en stund och inte ta reda på vad som gjorde att barnen började gräla.
– Men det är bästa att låta barnen bråka klart, så att de på egen hand får träna konfliktlösning. Kanske kan man själv gå undan eller be barnen göra upp någon annanstans.
Även om det är plågsamt att höra syskon säga elaka saker till varandra, tänker Gunilla Wilhelmson att det handlar om att stå ut med det.
– Vi har en slags förväntan om att syskon ska bete sig som barnen i Bullerbyn: Att de ska stötta, samarbeta och vara glada över att ha varandra. Vi kan ha glömt hur vi själva hade det i förhållandet till våra egna syskon. Eller så är vi idag mindre toleranta mot syskonbråk än tidigare generationers föräldrar, säger Gunilla Wilhelmson.
– En annan aspekt är om vi vuxna lägger märke till bråk mer än till samarbete? Det vill säga att vi som vuxna reagerar och noterar när barnen bråkar, men inte när de samarbetar.
BEHÖVER FÅ BRÅKA
Gunilla Wilhelmson menar att syskon behöver bråka. Dels för att hitta sig själva och ta reda på: ”Vem är jag i förhållande till någon som är både lik och olik mig?”. Dels för att träna konfliktlösning, rivalitet, avund och svartsjuka. Som vuxen måste man ju till exempel klara att en kollega får en förmån och inte man själv, även om det väcker känslor av avund och en vilja att fajtas för sin sak.
– Det unika med syskonskapet är att man kan gräla och veta att relationen håller. Så är det inte om man grälar med en kompis, ett sådant bråk kan behöva redas ut. Sitt syskon sitter man med nästa morgon vid frukostbordet, utan att man behöver lägga så mycket tid och kraft på att reda ut vad som sades eller varför.
En annan aspekt är att man kan lita på att syskonet säger vad hon tycker.
– Ingen annan vågar vara så ärlig och säga vad de tycker lika rättframt som syskon, till exempel att en tröja inte passar, att man är pinsam eller ifrågasätta ”varför gjorde du så?”.
Enligt Gunilla Wilhemson bråkar alla syskon ibland – om de får lov att göra det. Hon uppskattar att upp till hälften av all kommunikation mellan syskon under barndomen kan vara av särande art, det vill säga bråk.
– Men har man ett syskon med ett funktionshinder, till exempel, blir det nog förbjudet att bråka.
Föräldrarna kan även hämma barnen i sitt bråkande. Till exempel kan barnen känner att ”mamma blir ledsen om vi bråkar, hon får ont i huvudet och går och lägger sig”, eller ”pappa klarar inte av det utan blir jättearg”. Men då finns risk för att syskonbråken kommer när föräldrarna är döda, till exempel genom bråk om arv.
Generellt sett brukar syskon sluta att knuffas och slåss när de blir äldre. Däremot kan man inte räkna med att de någonsin kommer att sluta bråka, men att konflikterna kan bli lugnare när barnen inte befinner sig i samma fas av utvecklingen eller inte konkurrerar om samma saker.
EN MER RETSAM NIVÅ
Om barnen fortsätter att knuffas eller kanske slåss, fast de nu kan sätta ord på sin ilska, kan man enligt Gunilla Wilhelmson tänka att man sällan hör talas om syskon som skadar varandra vid syskonbråk.
Särskilt pojkar kan behöva att fysiskt få mäta sig med varandra, menar hon. Man kan även tänka sig att ena syskonet tycker att hon eller han måste ta till kroppskrafter om ens bror eller syster har ett verbalt övertag.
– Flickor mäter sig också med varandra men kanske inte så mycket fysiskt, det kan bli på en mer retsam nivå och handla om förmågor, utseende, kompisar. En ”Jag duger men inte du-variant”, funderar Gunilla Wilhelmson.
Inte alla syskonbråk är sunda och bra för utvecklingen. Varningstecken är om ett av barnen ständigt far illa under bråken, kanske blir slaget eller mobbat, om ett av syskonen dominerar och man inte ser något stödjande alls i syskonrelationen, det vill säga att barnen även kan ha roligt tillsammans och hjälpa varandra. Eller om bråken beror på att föräldrarna favoriserar något av barnen. Ett annat undantag är om det ena syskonet är större och starkare, och har ett funktionshinder som gör att han eller hon kan bete sig aggressivt.
Den som är förälder till barn som inte alls bråkar med varandra kan tänka: ”Är det något fel då?”. Men inte alla syskon har behov av att bråka med varandra. Man kan ha två lugna barn som anpassar sig bra till varandra. Som inte är konfliktbenägna eller är väldigt olika. Stor åldersskillnad, en 8–10 år, kan också göra att bråken uteblir. Då lär sig barnen om konflikter med sina föräldrar eller kamrater istället, precis som barn som inte har några syskon gör.
En annan aspekt är att en del föräldrar har hög tolerans med tjafsande syskon. De tänker inte att barnen bråkar utan att de ”löser en konflikt”. Eller så har man som föräldrar själva ett ”generöst konfliktklimat” och tycker det är okej att bråka ibland, vilket smittar av sig på barnen.
Att vara nära i ålder och ha samma kön leder ofta till fler konflikter.
– Man befinner sig ju utvecklingsmässigt nära och konkurrerar om samma saker, till exempel datortid, kompisar, att utveckla olika färdigheter, skolresultet och föräldrarnas uppmärksamhet, förklarar Gunilla Wilhelmson.
Plus att en del barn har större behov av att hävda sig än andra, vi är ju alla olika.
LIVSLÅNG RELATION
En del av oss är föräldrar till barn som av okänd anledning verkar finna ett särskilt nöje i att bråka offentligt. En lördagspromenad på stan kan urarta till ”Scener ur ett familjeliv”, möjligt att beskådas av alla. Något som kan kännas rätt pinsamt.
– Man kan i förväg prata med sina barn och tala om att ”Det här är jobbigt för mig”. Ett lite äldre barn har ju perspektiv på sitt eget handlande och är mottagligt för ett resonemang. Samtidigt gäller det att som förälder även stå ut med de här grälen, även om du som vuxen kan skämmas utifrån en föreställning om att barnen är dåligt uppfostrade. Men barnen litar på att du kan hantera det, förklarar Gunilla Wilhelmson.
Kanske har du som mamma eller pappa även gjort erfarenheten att när du försökt medla i ett bråk mellan barnen så har båda vänt sig – mot dig…
– Det handlar om att en annan del av syskonskapet aktiveras, att man kan bilda koalition tillsammans.
Att man kan sluta sig samman och försvara sig om man blir ”anfallen utifrån”. Det visar att barnen i grunden är trygga med varandra, tycker om varandra och stöder varandra.
Hjärtevärmande är att upptäcka att barnen trots bråk och okvädesord ibland anförtror sig åt varandra och har hemlisar ihop. Troligen vet till exempel storebror eller storasyster att lillasyrran har en kille långt innan föräldrarna förstår att något är på gång.
– Syskon vet mer om varandra än deras föräldrar gör, konstaterar Gunilla Wilhelmson. Det är bra eftersom vi med våra syskon har den längsta relationen i livet. De finns ju kvar när våra föräldrar inte längre gör det.
– Våra syskon betyder mer för vilka vi blir än våra föräldrar eftersom vi tillbringar mer tid med våra syskon och lär känna dem mer. Kanske går man i samma skola och på samma fritids, och är ensamma hemma tillsammans efter skolan och på lov innan föräldrarna kommer hem från sina arbeten
Säg att ni packat bilen för att åka iväg på en välbehövlig familjesemester, och så börjar ungarna tjafsa om något obegripligt redan innan ni kommit ur ur garaget. Frågar man varför de bråkar uppstår tillfällig vapenvila, två ögonpar blänger på dig, och sedan säger barnen, förvånade över frågan, att ”syskon gör så” innan de fortsätter fajten.
– Bråken ändrar karaktär när barnen blir äldre, förklarar barnpsykolog Gunilla Wilhelmson som bland annat är verksam vid Familjehuset i Kungsbacka.
– Bråken blir mindre fysiska och innehåller mer ordväxling, eftersom barnen har fler ord. Samtidigt som bråken blir mer verbala kan de ibland bli mer elaka och sårande. Sitt syskon kan man ju läsa av bättre än någon annan människa. Man vet var man ska sätta in stöten.
GÅ UNDAN
Som förälder blir det nästan olidligt att lyssna på hur barnen attackerar varandra verbalt. Man tycker ju om dem båda två och vill att de ska vara kompisar som tar hand om varandra istället för att ge sig på varandras svagheter. Hur kan man tänka?
– Antingen kan man ingripa och försöka reda ut: ”Hur uppstod bråket?”, och inte bara reagera på det senast sagda eller gjorda. Vuxna har en tendens att lägga sig i först när bråket pågått en stund och inte ta reda på vad som gjorde att barnen började gräla.
– Men det är bästa att låta barnen bråka klart, så att de på egen hand får träna konfliktlösning. Kanske kan man själv gå undan eller be barnen göra upp någon annanstans.
Även om det är plågsamt att höra syskon säga elaka saker till varandra, tänker Gunilla Wilhelmson att det handlar om att stå ut med det.
– Vi har en slags förväntan om att syskon ska bete sig som barnen i Bullerbyn: Att de ska stötta, samarbeta och vara glada över att ha varandra. Vi kan ha glömt hur vi själva hade det i förhållandet till våra egna syskon. Eller så är vi idag mindre toleranta mot syskonbråk än tidigare generationers föräldrar, säger Gunilla Wilhelmson.
– En annan aspekt är om vi vuxna lägger märke till bråk mer än till samarbete? Det vill säga att vi som vuxna reagerar och noterar när barnen bråkar, men inte när de samarbetar.
BEHÖVER FÅ BRÅKA
Gunilla Wilhelmson menar att syskon behöver bråka. Dels för att hitta sig själva och ta reda på: ”Vem är jag i förhållande till någon som är både lik och olik mig?”. Dels för att träna konfliktlösning, rivalitet, avund och svartsjuka. Som vuxen måste man ju till exempel klara att en kollega får en förmån och inte man själv, även om det väcker känslor av avund och en vilja att fajtas för sin sak.
– Det unika med syskonskapet är att man kan gräla och veta att relationen håller. Så är det inte om man grälar med en kompis, ett sådant bråk kan behöva redas ut. Sitt syskon sitter man med nästa morgon vid frukostbordet, utan att man behöver lägga så mycket tid och kraft på att reda ut vad som sades eller varför.
En annan aspekt är att man kan lita på att syskonet säger vad hon tycker.
– Ingen annan vågar vara så ärlig och säga vad de tycker lika rättframt som syskon, till exempel att en tröja inte passar, att man är pinsam eller ifrågasätta ”varför gjorde du så?”.
Enligt Gunilla Wilhemson bråkar alla syskon ibland – om de får lov att göra det. Hon uppskattar att upp till hälften av all kommunikation mellan syskon under barndomen kan vara av särande art, det vill säga bråk.
– Men har man ett syskon med ett funktionshinder, till exempel, blir det nog förbjudet att bråka.
Föräldrarna kan även hämma barnen i sitt bråkande. Till exempel kan barnen känner att ”mamma blir ledsen om vi bråkar, hon får ont i huvudet och går och lägger sig”, eller ”pappa klarar inte av det utan blir jättearg”. Men då finns risk för att syskonbråken kommer när föräldrarna är döda, till exempel genom bråk om arv.
Generellt sett brukar syskon sluta att knuffas och slåss när de blir äldre. Däremot kan man inte räkna med att de någonsin kommer att sluta bråka, men att konflikterna kan bli lugnare när barnen inte befinner sig i samma fas av utvecklingen eller inte konkurrerar om samma saker.
EN MER RETSAM NIVÅ
Om barnen fortsätter att knuffas eller kanske slåss, fast de nu kan sätta ord på sin ilska, kan man enligt Gunilla Wilhelmson tänka att man sällan hör talas om syskon som skadar varandra vid syskonbråk.
Särskilt pojkar kan behöva att fysiskt få mäta sig med varandra, menar hon. Man kan även tänka sig att ena syskonet tycker att hon eller han måste ta till kroppskrafter om ens bror eller syster har ett verbalt övertag.
– Flickor mäter sig också med varandra men kanske inte så mycket fysiskt, det kan bli på en mer retsam nivå och handla om förmågor, utseende, kompisar. En ”Jag duger men inte du-variant”, funderar Gunilla Wilhelmson.
Inte alla syskonbråk är sunda och bra för utvecklingen. Varningstecken är om ett av barnen ständigt far illa under bråken, kanske blir slaget eller mobbat, om ett av syskonen dominerar och man inte ser något stödjande alls i syskonrelationen, det vill säga att barnen även kan ha roligt tillsammans och hjälpa varandra. Eller om bråken beror på att föräldrarna favoriserar något av barnen. Ett annat undantag är om det ena syskonet är större och starkare, och har ett funktionshinder som gör att han eller hon kan bete sig aggressivt.
Den som är förälder till barn som inte alls bråkar med varandra kan tänka: ”Är det något fel då?”. Men inte alla syskon har behov av att bråka med varandra. Man kan ha två lugna barn som anpassar sig bra till varandra. Som inte är konfliktbenägna eller är väldigt olika. Stor åldersskillnad, en 8–10 år, kan också göra att bråken uteblir. Då lär sig barnen om konflikter med sina föräldrar eller kamrater istället, precis som barn som inte har några syskon gör.
En annan aspekt är att en del föräldrar har hög tolerans med tjafsande syskon. De tänker inte att barnen bråkar utan att de ”löser en konflikt”. Eller så har man som föräldrar själva ett ”generöst konfliktklimat” och tycker det är okej att bråka ibland, vilket smittar av sig på barnen.
Att vara nära i ålder och ha samma kön leder ofta till fler konflikter.
– Man befinner sig ju utvecklingsmässigt nära och konkurrerar om samma saker, till exempel datortid, kompisar, att utveckla olika färdigheter, skolresultet och föräldrarnas uppmärksamhet, förklarar Gunilla Wilhelmson.
Plus att en del barn har större behov av att hävda sig än andra, vi är ju alla olika.
LIVSLÅNG RELATION
En del av oss är föräldrar till barn som av okänd anledning verkar finna ett särskilt nöje i att bråka offentligt. En lördagspromenad på stan kan urarta till ”Scener ur ett familjeliv”, möjligt att beskådas av alla. Något som kan kännas rätt pinsamt.
– Man kan i förväg prata med sina barn och tala om att ”Det här är jobbigt för mig”. Ett lite äldre barn har ju perspektiv på sitt eget handlande och är mottagligt för ett resonemang. Samtidigt gäller det att som förälder även stå ut med de här grälen, även om du som vuxen kan skämmas utifrån en föreställning om att barnen är dåligt uppfostrade. Men barnen litar på att du kan hantera det, förklarar Gunilla Wilhelmson.
Kanske har du som mamma eller pappa även gjort erfarenheten att när du försökt medla i ett bråk mellan barnen så har båda vänt sig – mot dig…
– Det handlar om att en annan del av syskonskapet aktiveras, att man kan bilda koalition tillsammans.
Att man kan sluta sig samman och försvara sig om man blir ”anfallen utifrån”. Det visar att barnen i grunden är trygga med varandra, tycker om varandra och stöder varandra.
Hjärtevärmande är att upptäcka att barnen trots bråk och okvädesord ibland anförtror sig åt varandra och har hemlisar ihop. Troligen vet till exempel storebror eller storasyster att lillasyrran har en kille långt innan föräldrarna förstår att något är på gång.
– Syskon vet mer om varandra än deras föräldrar gör, konstaterar Gunilla Wilhelmson. Det är bra eftersom vi med våra syskon har den längsta relationen i livet. De finns ju kvar när våra föräldrar inte längre gör det.
– Våra syskon betyder mer för vilka vi blir än våra föräldrar eftersom vi tillbringar mer tid med våra syskon och lär känna dem mer. Kanske går man i samma skola och på samma fritids, och är ensamma hemma tillsammans efter skolan och på lov innan föräldrarna kommer hem från sina arbeten
tisdag 1 maj 2012
10 ÅRIG FLICKA VÅLDTAGEN I ARVIDSJAUR, HENNES KOMPIS UNDKOM
Misstänkt våldtäkt av flicka i 10-årsåldernARVIDSJAUR Enligt obekräftade uppgifter ska en flicka i 10-årsåldern ha blivit våldtagen i Arvidsjaur på torsdagskvällen. Hennes kompis lyckades undkomma.
 |
| Flickan på bilden har inget med händelserna att göra!!! |
Våldtäkten ska ha skett i eller i närheten av en fastighet. Enligt ett vittne ska polisen ha spärrat av en del av fastigheten och spårat med polishundar i närheten av det aktuella området.
Polisen är mycket förtegen kring händelsen. Vakthavande befäl bekräftar att ett sekretessbelagt ärende med minderåriga inblandade utreds av polisen, men han vill i övrigt inte kommentera uppgifterna. locket på.
Även kriminalkommissarie Lars-Göran Johansson lägger locket på!!!
- Det är ett mycket känsligt läge och vi vet inte vad som hänt och har inte bilden klar, därför kan jag inget säga.
Polisen är mycket förtegen kring händelsen. Vakthavande befäl bekräftar att ett sekretessbelagt ärende med minderåriga inblandade utreds av polisen, men han vill i övrigt inte kommentera uppgifterna. locket på.
Även kriminalkommissarie Lars-Göran Johansson lägger locket på!!!
- Det är ett mycket känsligt läge och vi vet inte vad som hänt och har inte bilden klar, därför kan jag inget säga.
Denna tråd är inte öppen för inlägg.
VÅLDTÄKTEN I ARVIDSJAUR, POLITIKER ANSVAR/SAMHÄLLS ANSVAR???
Utredning om misstänkt våldtäkt fortsätterARVIDSJAUR Polisen har under helgen fortsatt att utreda den misstänkta våldtäkten i Arvidsjaur. Enligt polisen är bara unga människor inblandade och händelsen beskrivs som en tragedi för alla berörda.
- Utredningen forsätter och vi börjar få en bild av vad som har hänt, säger kriminalinspektör Bo Hedlund vid Piteåpolisen,
Kompis undkomSom PT tidigare berättat utsattes en flicka i tioårsåldern för en misstänkt våldtäkt i Arvidsjaur på torsdagskvällen. Hennes kompis lyckades enligt uppgift undkomma.
R.I.P ARNE NYSTRÖM & STIG HOLMGREN
DÖDSFALL
ARVIDSJAUR
Stig Holmgren, Arvidsjaur, och född i Arjeplog, avled den 21 december i en ålder av 64 år.
Arne Nyström, Övre Långträsk, Arvidsjaur, och född i Arvidsjaur, avled den 14 april i en ålder av 62 år
ARVIDSJAUR
Stig Holmgren, Arvidsjaur, och född i Arjeplog, avled den 21 december i en ålder av 64 år.
Arne Nyström, Övre Långträsk, Arvidsjaur, och född i Arvidsjaur, avled den 14 april i en ålder av 62 år
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)