LIVET HAR SINA SNABBA VÄNDNINGAR

Läget är fortfarande "komplicerat" med lill/stor gubben, han vill håll skenet uppe men känner han såååå väl å hans beteende liknar min fars, när han var dålig "en clown i sina kläder" Men han inser allvaret, vilket är viktigast just nu. Tänk va livet vänder snabbt, ena helgen så fira man bröllopps dag med middag på Laponia, after work, å nästa så är he helt åt helvete. Mågen skjutsa ner oss, sen blev he hem å mys. När vi firar bröllopshelg så är alltid onga me, även i år, allt varr på topp. Men Micke berätta att han int mådd så bra å skull till doktorn när jobbbe var klart för säsongen, har även nämnts tidigare. Å jag som i början på sommarn trodd han hadd fått lite hov när han låg till 08-09 å invänta att frun skull komma med morgons kaffe, men jag ana även att he int "stod rätt till"

Nåja, livet är som en berg och dalbana, iblan gå he opp å iblandgå he ner, bara gilla läget. Men nu är he så många som hört av sig, av välmening, att de känns rätt att ta mickes inlägging i "all enkelhet" Han ha en längre tid varit trött å sakt att han själv trodd att han bla fått diabetes, släktbunden. Men blodtrycke ha vare skit i många år å svårt att ställa in, speciellt på en idiot som int ta sker på allvar. Men är huvve dummt så får kroppen lida, thats it. Men kroppen och kärlen ta ju så onödigt mycke "stryk" om man tex går för länge med för högt socker. Både min älskade far gjord de missstage å även Mickes mor, Britta. SÅ JA BESTÄMD MIG FÖR ATT TA TAG I SAKEN, MEN SÅ ARG MICKE BLEV, I BÖRJAN!!! Jag lura han nämligen upp till sjukan, han ha sjukhus skräck.

He börja vä ett sår som int villa läka på flera veckor, men han berätta he först förra helgen, jag orolig ringde 24-7, nåt är he ju som int stäm "men ja skull int lägg me i hans liv utan sköta om mig själv" Han skull minsann till sjukan när han "fick tid" skitsnack!! Men he gå ju int släpa elände dit, så jag gjorde en "kupp" KONTAKTA VÅRDCENTRALEN SOM RINGDE UPP HAN, JUST NÄR HAN HADD SMUTTA PÅ EN "FREDAGS ÖL" TILL MATEN!!! Han blev förvånad å gav mig "onda blicken" Men lyssna snällt och sa "kan ju int kör nu" Men sån tur att han ha en snäll fru som erbjöd sig att köra direkt, han hann int ens äta. Men nå småla han då vi körd ner "he var ju bara ett sår, förstör en hel fredags kväll" Nåja, väl framme så fick jag stränga order att vänt i bilen "för han kund i alla all prata för sig själv" Men he tog en jävla tid, tills han skamset ringd å "bad mig" komma upp, för han skull läggas in på stört, testa allt men läkaren var tjurigare. Han prata klar språk, he var att välja "liv eller död???? Han hadd nämligen ett blodsocker på ca 30, exakt 29 å första övertrycke som togs låg på 190 & de höga sockret gjord att såret int läkte, bla,,,,

Steg 1, få ner blodsockret snabbt, dropp å stick i fingret varannan timme, hela natten å väcka han så man kunt konstatera att han var "kontaktbar å int i koma" Jag grät floder, bara av att titta på han, HAN SA JA SKULL SLUT SKRÅL!!! Annars så skull dom ju tro att he var jag som skull läggis in. Men han var helvetes blank i ögonen själv, så ja sa "men du gråt ju" Han sa "men he är ju för att ja se att du är ledsen, ska du fortsätt så få du gå ut i korridorn" De är kärlek för mig!!! Jag följd ner till avd å somna på hans högra arm, VILLE INT HEM:( Onga var i Julträsk med min kusin Stina som är på besök från skellefterå, så dom hadd he int dåligt. Men ja tro ja var mest i vägen åå for hem efter midnatt.

Men fick höra ett flertal gånger av personal att "han skull va glad att han hadd en fru som regerat, för de var så pass allvarligt" Men dom orden å blöta kinder somna jag in i min alldeles för stora säng/ Fru Tallmo