He är så förbannat lätt för ader å säg/tro va som "ska vara bra för mig" hur jag än vänd mig så ha jag arsle bak. Jag måst böre å testa mina gränser för att komma framåt, sen att jag säcka ihop lite här och var är en del i de hela. REHABILITERINGS TIDEN VAR NÅN MÅNAD & HE ÄR JUST DE HE ÄR NU!!!!! Kan int rehabilitela mig & "komma tillbax" gm att bara va i Tallmo & "va rädd om mig" He är grymt skönt me alla som verkligen bryr sig, men jag är ändå den som är ansvarig över mig själv och mitt liv. He är just när jag börja rör me lite mer som man inser att man har en bit kvar, är int så pigg som jag trodd. Jag kan promenera, MEN INSER ATT JAG HAR BEGRÄNSNINGAR, Jag kan fixa lite hemma, SÅ LÄNG JAG INT HÅLL ARMARNA I BRÖST HÖJD ELLER ÖVER, Jag KAN INT KÖRA BIL, blod cirkulationen räck int till "armarna & knoppen" kraftlöshet, skakningar, OSV,, Men man får icke glöm bort att jag ha vare stilla väldigt läng :/
Jag bruk vanligtvis sväng av hänna till Sjöträsk, mot Hedberg, men måst vänt ett tag till för att "orka den etappen" mycke uppför & he var då he tog "lappgubbens tvärstopp" Till Renvallen är he deför meste hele tin, känns som en perfect sträcka för mig, INT VAR DAG. Ha lärt mig att "går jag längre" så kräver kroppen någon dags vila, alt kortare sträckor & VARDAGS MOTIONEN ÄR ICKE ATT FÖRGLÖMMA ;)
Hänna passere man jakt torne i Julträsk, tänkt in till Mågen för lite vatten, men han var då int hem :( Nåja, bara pinna på, innan Susann "kom på mig" dvs att jag gick :P
KAN INT SITT HÄNNA HEM Å VÄNT PÅ DÖDEN, DÅ FÅ JAG JU ALDRIG "LEVA" MÅST DÄREMOT GÖRA MÅNGA "OMTÄNK" I DAG BAR HE AV TILL RENVALLEN & MIN VÄN SUSANN STRANDBERG(som sa att jag INT skull få gå själv, hon skull heller hämt me & gå Renvallen runt med mig) Men jag slet på me täckisar och skoter skorna och gick. Jag känd att jag hadd vila ett tag & redo för nya utmaningar. I AM ON MY WAY ;)
ÄNTLIGEN SÅ BÖRE JAG SKYMTA RENVALLEN & DE BÄSTA AV ALLT, JAG MÅR FIN, FINT =) Känn rentav lite kaffe doft, Susann är he ordning på.
Efter timmar med gott kaffe & socialisering så drog vi en repa me hennes vovvar "Vallen Runt" & hips vips så var klockan 17.00, Micke fick faktiskt lov att hämta mig. Sen så fick ja knappt av mig höger skon, svullet, men vad ha man en karl till ;) Kommer att sova gott i natt.
Å gubben ligg då int på lat sidan, ser sakta men säkert ett kök växa fram/ Fru Tallmo
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar